GOD JUL!

önskar skilla

I går gled vi omkring i Vanjas nya lägenhet till vår första mixade låt, Sun in the end of today. Det kommer bli så fint. Både skivan och Vanjas lägenhet. Pluss att Elin konstnärat ihop en alldeles underbar tavla föreställande en mört, som gjorde sig utmärkt i köket. Vilken kväll!

våra tibetanska vänner kom över på en kaffe och en dans. pepparkakor blev ätna och armar blev avslitna. tamburinens förbannelse var kvällens samtalsämne och alla var vi glada åt att äntligen få mötas. långa vägar hade våra vänner färdats och vi själva hade fått ett par duster och några portioner svårigheter genom våra trapatser i grottan. på lägerelden kastade vi gamla visor och minnen som inte längre vi kände var oss till rätt. vi skrattade, skojade och visslade i små handgjorda pipor. Inte var det väl ändå så farligt att några barn längs resans gång blivit slitna i stycken och uppätna av en varg. Alla ska vi väl en dag bli uppätna av vargar skrek vi och tyckte att livet var väl ändå gott!

nu har det hänt! ines-linus berättade idag den goda nyheten att hon följer med oss till japan! alla blev förstås jätteglada och för att matcha den fina stämningen bjöd ines-linus på crustader!

idag är dagen då ninas lycka är gjord! hon blev metromannekäng.

Medan Amanda och Elin sjunger som små lärkor i rummet bredvid så sitter jag och lyssnar intensivt och koncentrerat vid mixerbordet. Min ena fot däremot, hör och häpna, tog sig friheten att norpa pepparkakor från fika fatet utan att fråga. Den lille djävulen blev tagen på bar gärning!! ha!

Efter vi har spelat in vår skiva har vi lite andra projekt i bakfickan. 

Vi vill inte lova något än men vi håller på att samla material till en exklusiv utgåva av "Pär Davidssons väl myntade uttryck". Boken kommer förhoppningsvis komma ut nästa augusti.

vi bjuder här på några teasers:

"vi får vara försiktiga så att det vi vinner på gungorna inte förloras på karusellerna"

"you´re a hired gun Carro"

"dippa nu, så dubbar vi sen"

"Det här duger väl i krig!"

" Genarp är en så skön blandning av W T, fattiga akademiker med miljöfarliga bilar och överklass som bor i slott. Jag gillar det."

här står vi i studion o blundar. från vänster: elin, nina, pär och ines-linus.



en saga.


“- Öppnade clementiner är de bästa!” ropade Karelina medan hon hon halvsprang i täten.

Genom snåriga skogar och över stockar och stenar ledde hon den muntra skaran bestående av fyra till hälften vuxna kvinnor (utöver henne själv) och fem barn på väg att dö. De var på väg mot framtiden, äventyr och likaså döden. Ännu hade inte skräcken slagit dem för alla hade de en inbyggd beredskap, och sköldar med sig sedan födseln. Ryggsäckarna som tyngde deras bara kroppar förtärda av vad som komma skulle och vad som redan funnit plats. De balanserade på en tunn, tunn tråd av säkerhet men ikke en sådan säkerhet som ett barn skådar genom livets brutala fönster, omedvetet om alla hemskheter och olyckor som kransade gaveln. Plötsligt började det stört regna och skaran tog skydd i en grotta.

“- Wow, vilken grotta! Hör ni vilket ljud? Uuuuuuuuu vargen, vargen! “
Det är väl denna varg vi alla skall komma att möta vid ljuset. Grotttan har en öppning. Där är ljus och där väntar stora stygga vargen.

“Arrrrrrrrghhh”, ungefär så låter vargen; “Arrrrrrghh”. Stora huggtänder, vassare än någon albyl skosnöre. Tårdrypande av blod och tuggad fradga redo att fraktas via land och rike. Busslaster med tuggad fradga skola föras in. In genom kött och ben på de fem inte ännu helt vuxna kvinnorna och deras fem barnkompanjoner oskylidga som de är.


Tugga mig inte utan svälj mig hel viskar Nina Johanna bedjande...



fortsättning följer...